Följder

När Hitler år 1933 kom till makten i Tyskland, upphävde han de dåvarande mänskliga fri- och rättigheterna från Weimarrepublikens tid. Dessa var bl.a. yttrandefrihet, äganderätt och rätten att inte få sina brev lästa av tjänstemän. Detta var radikalt, men för Hitler dock nödvändigt, eftersom planerna han hade för Tyskland var väldigt extrema. En stor del av Tyskland var fortfarande inte nazistiskt, och den ungefär årslånga perioden efter Hitlers tillträdande som rikskansler brukar kallas för nazificeringen. Detta var en period av propaganda, mediacensur, Hitlerjugend och förföljelser av andra partimedlemmar. Allt detta börjar mer och mer likna tecknen på en auktoritär diktatur, och så blev det också. Hitler ville även bygga upp ett stort, ariskt rike, som skulle förena alla de tysktalande folken i Europa.

När han skulle iscensätta dessa planer i praktiken, startade han även andra världskriget. Även om nazisternas roll ute i kriget var stor, hamnade de i skuggan av det som hände innanför rikets gränser. Där pågick den största organiserade utrensningen i historien, förintelsen. Denna gick ut på att man byggde fångläger för de som ansågs vara av icke-ariskt blod (till största delen judar, men även handikappade, psykiskt sjuka, homosexuella, kriminella samt förespråkare av andra ideologier). Man räknar med att ca 6 miljoner människor dog i dessa läger.

Den trettionde april 1945, när det stod klart att Tyskland förlorat andra världskriget, tog Hitler sitt liv i en bunker, och markerade därmed slutet på den nazistiska eran. Rent formellt upplöstes det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet först ett halvår senare, men i och med Hitlers självmord avslutades i praktiken partiets verksamhet. Efter detta förbjöds nazismen, men för en del människor lever tankarna kvar. Detta har tagit uttryck i form av en bunt nynazistiska rörelser runtom i världen.

Författare: Emil Byskata

Källor: Karl Christian Lammers - ne.se - Nazism Wikipedia - Nazism (eng)