Judendomen som religion
Synagogan
Synagogan är en samlingslokal dit man går till som judisk person för att be och för religiösa studier. En synagoga är inget måste ifall man som judiskperson vill ha gudstjänst, om 10 vuxna judar(minjan) är närvarande kan man hålla en gudstjänst nästan var som helst. Synagogor kan se olika ut men i teorin skall en synagoga ha 12 fönster som symboliserar de 12 judiska stammarna. Inne i varje synagoga finns en läspulpet som kallas Bimah. Alla synagogor är även byggda så att ett skåp som kallas Aron Hakodesh eller Ark skall stå åt öster, mot Jerusalem. Inne i detta skåp skall torah-rullarna förvaras. Inne i de ortodoxa judiska synagogorna finns en avskiljare som kallas Mechitza, den finns där för att skilja på män och kvinnor under gudstjänsten. Reformjudendomen har däremot ingen avskiljare och kvinnor får ta lika stor del av gudstjänten som männen. Inom reformjudendomen får även kvinnor vara rabbiner.
Synagoga i Prag
bildkälla: wikimedia
Det judiska köket
Inom judendomen äter man varierande mat. En praktiserande jude får inte äta fläskkött, kattkött, hundkött, blodmat eller skaldjur. Man får inte heller som jude blanda köttprodukter med mjölkprodukter. Man har även köttprodukterna på skillda tallrikar. Inom judendomen slaktar man kött enligt den judiska seden Koscher. Koscher, det vill säga själva slakten måste utföras av en godkänd slaktare, denna slakt måste vara under tillsyn av en rabbi. Mat som är förbjuden inom judendomen kallas treifah, vilket härstammar från djur som blivit slaktade efter att ha blivit slagna av rovdjur. Tillåten mat för religiösa judar kallas Kosher.
Källa: wikipedia
Händelser i livet
Berit mila kallas Ashkenaziska judarnas och sefardiska judarnas omskärelse som enligt tro ska äga rum på varje pojke på hans åttonde levnadsdag.Om ett barn inte är frisk nog för att klara ingreppet kan man vänta tills barnet är starkt nog för att klara av det. Första mannen genomgick omskärelse var patriarken Abraham. Omskärelsen är en symbol för förbundet mellan Abrahams folk och gud samt förbundet mellan Gud och Israels barn (judarna).
Omskärelsen görs av en specialist som kallas mohel. Omskärelsen kan utföras i exempelvis synagogor , sjukhus eller hemma. Det är i detta skede som pojkarna får sitt hebreiska namn som används senare vid religiösa ceremonier, ex Torah-läsning och ingående av äktenskap. Omskärelsen är en betydelsefull ceremoni inom judendomen som firas främst med familjen. Om barn och kvinnor är med under omskärelsen varierar. omskärelse för kvinnor har aldrig existerat i judendomen utan flickorna föds direkt in i förbundet. Torah är också väldigt tydlig med att omskärelsen endast gäller män. idag blir nästan all judiska pojkar omskärda. Mer ovanligt men förekommer än idag är metzitzah b’peh (oral blodsugning ) där mohel suger blodet ur såret på pojken för att förhindra eventuella komplikationer efter omskärelsen dock i och med detta ökar risken herpessmitta. Motsvarande för Berit mila för flickor är Zeved habbat dock utan omskärelse.
Källa:wikipedia
Text: Emma Häggdahl
Bar mitzva betyder på hebreiska budets son. Detta är det tillfälle när en judisk pojke når åldern 13, det vill säga sin religiösa myndighetsålder. Detta sker automatiskt men det går även att hedra tillfället genom att man deltar i en gudstjänst och då kallas fram att välsigna Torahn. Ibland kan man även behöva läsa ett avsnitt av Torah vilket går på hebreiska. Året före man når sin religiösa myndighetsålder föregås bar mitzva av ett års studier av elementär undervisning i bibelkunskap, hebreiska och pojkarna lär sig även att lägga tefillin under denna tid.
Bildkälla: wikimedia
Källa: wikipedia
Bat mitzva betyder på hebreiska budets dotter. Detta är det tillfälle när en judisk flicka når åldern 12, det vill säga deras religiösa myndighetsålder. Bat mitzva sker även automatiskt som Bar mitzva. Uppmärksammandet är däremot lite annorlunda, men traditionellt sker det i synagogor eller vid en festlighet. Om man håller det i en synagoga läser flickan oftast de tio Guds bud på hebreiska ur Torah. Det kan även hända att Bat-Mitzva flickan håller ett anförande kring vett avsnitt ut Torah. Det är därmot lite annorlunda i konservativa och reformsynagogor, där skall Bat-mitzva flickan sjunga Haftara eller läsa ur Torah.
Källa: wikipedia
Kiddushin är den judiska bröllopscermonin. Mannen ger kvinnan först en ring att sätta på höger långfinger, vilket kallas chuppah. Efter det läser de sju särskilda välsignelser som kallas sheva brakhot. Ett äktenskapskontrakt upprätts även mellan makarna vilket kallas Ketubbah, i detta kontrakt står det information om makarnas skyldigheter gentemot varandra. Allt detta äger rum inför vittnen. Skilsmässa och genom att någon av makarna dör är det enda sättet att upplösa kiddushin.
Källa: wikipedia
Pidjon Habbén är hebreiska och det betyder friköpande av sonen. Denna sedvänjan härstammar från när Gud skonade den förstfödde av det manliga könet hos både människan och djuren bland israeliterna. I Egypten lät han dock allt förstfött hankön dö. Eftersom Gud inte lät detta hända med israeliterna så offrade de också istället alla förstfödda hankön till Gud. Denna uppgift utfördes i anslutning till incidenten med guldkalven. Dock fanns det en stam som inte utförde detta och Gud valde att dessa skull bli präster. Denna situation ledde till att man var tvungna att friköpa sina söner från plikten att bli präster.
Ceremonin på den förstfödde sonen sker när han uppnått en ålder av en månad. Det går till så att fadern till barnet friköper sonen från plikterna i templet med en symbolisk summa. Det kan hända att barnet inte blir utlöst som barn och då kan barnet göra det senare själv som vuxen. Man läser på ceremonin den aronitiska välsignelsen över barnet och detta kan bara utföras av en kohein som är en ättling till Moses bror Aron. Från kohein härstammar det judiska prästerskapet. För att få gå igenom Pidjon habbén måste den förstfödda ha blivit förlöst på vanligt sätt för att räknas som barn, alltså inte med kejsarsnitt. Pidjon habbén har försvunnit inom vissa kretsar inom judendomen eftersom åsikterna är olika. Och hos andra har denna ritual fått en helt annan betydelse. Pidjon Habbén finns framförallt fortfarande kvar hos ortodoxa och konservativa judar.
Källa: wikipedia - Pidjon_habben
Text: Ellinor Stenbacka
Högtider
Inom judendom är heldagarna viktiga och markerar årets gång. Många av helgdagarna har sitt ursprung ifrån den hebreiska bibeln och de andra heldagarna firas för att man vill uppmärksamma de olika historiska händelserna som har varit viktiga för israeler idag. Högtiderna firas enligt den judiska kalendern som mäter månader i månkretslopp och åren i solkretslopp.
Den allra viktigaste heldagen är sabbaten (Shabatt), dagen där man ska vila från veckans arbete. Denna högtid är betydelsefull för den judiska lagen. Sabbaten påminner oss om att alla människor är lika värda, eftersom vi alla har samma ursprung. Judiska årets gång firas genom Rosh Hashana, när man ber sina medmänniskor om förlåtelse, samt jom kipppur försoningsdagen- där man ber om förlåtelse till Gud.
Åtta dag senare firas så kallas Yom kippur (försoninsdagen). Det innehåller 25 timmar fastande och deltagande i gudstjänster, där man ska tänka över sina fel och be förlåtelse till gud. En annan judiska högtider heter Sukkot eller lövhyddofesten. Man firas i månaden i sent september eller tidiga oktober. Denna högtid är att fira till minne av hur Gud skyddade det judiska folket under dess fyrtioåriga vandring i öknen efter uttåget ur Egypten. I början av mars månad firas man purim, där man firar minnet av händelserna av befrielsen ifrån belägringen i det persiska riket som berättas i Esters bok i bibeln. Både vuxen och barn klä ut sig maskerader.
wikipedia -Judiska festkalender
av soheiljavidrodde .
judiskaforsamlingen judiska-helgdagar judiska helgdagar
Klädsel
Kippa är en judiska traditionellt som bärs av män. Kippa är en liten huvudbonad som är en form av huvudduk.
Tefillin är en traditionell kapsel, används av judiska män under morgonbön på vardagar.
Källa: Wikipedia
Bildkälla: Wikipedia
Regler
De judiska männen måste ha på sig bönmantlar när de läser heliga texter. På dessa mantlar måste man ha 613 fransar, de ska representeras alla de reglerna som judendomen har.
Text: Nga Meh